So far so good

Sakta men säkert går det undan. Det skyndas långsamt. Men det beror på semestertider och det att murbruk och sand inte kommer från K-Rauta i tid. Men nu har jag redan drömt om och planerat mitt orangeri i så många år att nån vecka hit eller dit inte har nån betydelse mer… 

Vad händer sen när drömmen går i uppfyllelse? Då gäller det ju för mej att börja odla mina gurkor och tomater, på riktigt. Feel the pressure J Nå, det blir nog en massa försök och misstag, men de hör till. Kräftskivor har jag i alla fall övat på förut och en sån ska jag väl kunna ordna i orangeriet nån augustikväll. Få nu se.

Nästa skede är att fixa till ett golv.

Pioner och kaprifol har slagit ut i rabatten.

Det ser nästan ut som en swimmingpool...

Fundamentet är klart nu och nästa steg är att stommen ska lyftas på plats. I mina ögon ser själva väggarna längre och bredare ut än sockeln, men den tanken har jag inte vågat tänka till slut ens…   Får nu bara lita på att byggarna kan sin sak och visst mätte de ideligen medan de snickrade och också vattenpasset har legat framme. Lite på avstånd har jag följt med, varit ute och bytt ett par ord med bisarna och försökt undvika att ge goda råd … Det är inte första gången som de gör ett fundament, arbetet går med schwung, inget onödigt pallrande.

Pioner, kaprifol och rosor slår ut och blommar vackert i trädgården. Via min dotter har jag skaffat olivträd och olika lavendlar till mitt orangeri och igår fick jag också citronmelissplantor av sonens glada flickvän. Familjen har, om nu inte direkt engagerat sej i projektet, åtminstone visat sympati och förståelse för mej, och visst blir orangeriet en oas för oss all när det är klart J 

Kaprifol utan doft

Flammentanz

Pioner med doft